TITTUT

Man fick 6st utskriva svart/vita bilder och 4st i färg :)

 Man fick en dvd med hela undersökningen på och en bränd cd med alla bilder och en detaljerat ultraljudsrapport.

Här är lilla trollet! Jag har tagit kort på det utskrivna kortet, därav kvaliteten ;)

Nu har vi varit på TITTUT! Vilken gräj! Man blev varmt omhändertagen av en norsk trevlig ultraljudsbarnmorska. Fick lägga mig i en riktig säng med en stor TV framför mig på väggen, inte som på sjukhuset där man ligger på en oskön brits tills man har kramp, med en liten datorskärm att titta på. Hon kunde se att det är en kille, hon såg tydligt pungen, men snoppis visade han inte hehe! 


Redan första sekunden fick hon in kalasbilder på honom. Hon hade tänkt kolla igenom honom först men sa, -Nä, jag måste börja spara bilder direkt, han ligger såå fint!
Han låg och sov hela tiden tror jag, pulsen låg på 138 och han öppnade inte ögonen. Jag tyckte det var synd att han inte ville vakna för att man skulle få se ögonen. Men hon förklarade att de flesta tycker det ser otäckt ut när ögonen är öppna och visade ett kort hon hade på väggen. Jag höll med, ögonen på bebisen på väggen såg lite skumma ut, typ lite dimmiga och overkliga på något sätt. 


Hon försökte ändå buffa på magen flera gånger för att väcka honom, men han blev bara lite irriterad och sov vidare. Ingen lättväckt sak det här ;)


Jag passade på att köra tusen frågor under tiden, som vanligt, nyfiken som man är. Hon svarade på allt jag ville veta. Det hon inte kunde svara på var hur lång han är. Men han väger 1028g. Hennes dator räknade ut att han kommer den 26 september i stället för 28 september. Datumet vi fick efter första ultraljudet var 4 oktober, så det går åt rätt håll haha!
Allting såg bra ut, huvudet, ansiktet, hon kollade tex efter harmynt, vilket han inte hade. Jag frågade om hon kunde kolla extra på Hydronefros (förstorat njurbecken), då det finns i barnets släkt, men det fanns inget förstorat njurbecken, YES, såå skönt att han inte ärvt det. Sen om det kan uppkomma senare i graviditeten vet jag ej.  På ultraljudsbilderna visar sig all vätska som svart, har man förstorade njurbecken, så är det alltså svart där, han hade inget svart.
Man kunde se hans kissblåsa och magsäck. Han drack lite vatten medan vi höll på, så gulligt!!
Hon kollar också mängd fostervatten och det kunde hon med ögat se att det var som det skulle. 
Jag frågade vart moderkakan satt, för jag tycker man känner bebisen så tydligt på magen, som att det bara är skinnet i mellan. Hon sa den satt högst upp (om jag minns rätt så sa hon nått om fundus av magen = botten av magen?) Den ligger alltså högst upp framför livmodern, högst upp uppepå livmodern och går ner lite bakom livmodern. Hon sa den ligger perfekt. Så då har kanske lillpöjken mera plats där nere då? :)


Han låg nästan hela tiden och höll sig i nacken, med armbågarna bredvid ansiktet, som en liten kung. Såg så kul ut, typ som "jag äger den här stan". Ibland flög en fot förbi ansiktet, tänk så vig man kan vara! Ett tag såg man navelsträngen liggandes mot kinden. 


Både hon och tjejen som satt i receptionen sa att det är inte alla barn som ligger så man kan ta så här bra kort. Barnmorskan sa hela tiden -Åh, han ligger så fint, han ser ut att trivas, vi ska inte bråka för mycket med honom, för han ligger så bra så jag kan ta hur mycket kort som helst. Hon fick ihop 80st kort (det ingick 20-50, men vi fick alla 80 bilderna plus film på allting). Sååå kul! 

Tänk vad man kan se med dagens teknik! Jag är impad, igen :)