Varit på mvc idag

Alla prover såg bra ut (blodprov, urinprov och blodtryck). 
I blodprovet kollar hon bla järnvärdet, sist hade jag 112, en kvinna ska ha minst 117, idag hade jag 120. 
I urinprovet kollar hon bla protein (om man har havandeskapsförgiftning så har man protein i urinet) mm, det fanns ingen protein i urinet tack och lov.


Idag fick jag väga mig, jag trodde jag hade gått upp 10-15kg sen inskrivningen, men det visade sig att jag bara gått upp 7kg! :)


Blodtrycket var lågt och bra som vanligt, jag hade 105/55, sist hade jag 115/55 och vid inskrivningen samma som idag 105/55. Hon sa jag kan möjligen bli lite snurrig. Men det är inget jag lider av vad jag märkt..


Fick mycket beröm över alla värden, speciellt järnvärdet. Härligt! 


Sen var det dags att lägga sig på britsen och visa upp maggen. Livmodern är nu 28cm, man ska kunna jämföra antal veckor man gått med antal cm lång livmoder på ett ungefär. Vilket stämde ganska bra, livmodern är 28cm och jag har gått 29 fullgångna graviditetsveckor :)


Sen kom skräckscenariot! 
Barnmorskan skulle lyssna på lillgrabbens hjärta. Jag hade redan innan visat hur han låg på de sista två ultraljuden och sagt att jag tror han ligger kvar i samma position. Men ändå hitta hon inget hjärtljud! Jag låg där och höll truten i många sjukt långsamma sekundrar. Undrade för mig själv om jag bara skulle börja grina eller gå där ifrån. Tillslut frågade jag -Är det ingen där? Hon svarade inte. Jag såg hur hon blev orolig och letade och letade. Jag förklarade igen med gråten i halsen, hur han ligger och ber henne tillslut att lyssna där jag tror att hjärtat finns. DÅ, hörde vi. Hon skrämde skiten ur mig! Det hann gå en hel del tankar runt i skallen innan vi hörde kan jag lova! Snacka om att skita knäck i spiraler! Gha! Men där låg tack och lov våran lille kille och sussade sött (gissar jag), han hade 140 slag i minuten :) 

Phu! Skönt!